Att spinna på rocka och slända

Helgen 16-18 april hölls det kurs i konsten att spinna ull. Konst därför att detta med att spinna ull varken är så enkel eller okomplicerat som man kanske lätt tro.

Lena Köster ledde kursen, här visar

hon hur man spinner på rocka

Det mest fascinerande med ull enligt Lena Köster, som ledde kursen, är dess mångsidighet. Man kan använda den till så mycket från mattor till gardiner. Den smutsavvisande och håller en varm även om den är fuktig. Viktiga egenskaper i till exempel arbetskläder. Sen så är detta med att karda och att spinna meditativt. Förr samlades kvinnorna för att spinna tillsammans.

Ull har man i vårt land använt under mycket lång tid. Det äldsta bevarade klädesplagg man funnit i Sverige är Gerumsmanteln från 360-100 f Kr och materialet i den är just ylle. Läs mer om den på Historiska museet. Ull var jämte lin huvudmaterialen i vårt land. Man kan säga att vi klädde oss i ull.

Detta att få till en jämn tråd var inte helt

lätt, kursdeltagare Kajsa Andersson.

Under helgen fick deltagarna teori om ullen som material och prova att spinna den till tråd på slända och rocka. Det var inte så lätt att få en jämn och slät tråd på sländan och rockan ville gärna vandra iväg vid allt för ivrigt trampande. Det var god uppslutning med närmare 10 deltagare, endast flickor några pojkar sågs ej till bortsett från undertecknad. Några hade tidigare erfarenhet andra nybörjare. Roligt hade man helt klart och visst blev det tråd till slut.

Ull finns i alla nyanser mellan svart och vitt

men också i brunt. Detta har man utnyttjat

för skapa mönster.

Och teorin? Ull är ett material vars egenskaper variera inte bara från får till får men också om det är bottenhår eller täckhår. Bottenhår är mjuka och håller fåret varmt medan täckhåren som är strävare och längre skyddar mot väder och vind. Sättet man tillverkar tråden påverkar också i hög grad. Garnet kan tvinnas olika hårt och kan vara entrådigt eller flertrådigt. Sen ska den tvättas och eventuellt färgas.

Då tråden är spunnen vad ska man då göra med den? På den frågan var deltagarna lite mer svävande. Den är helt enkelt en annan historia.

Mer om Lena Köster och ull:

Tråden den sköra (2007) Lena Hellström, ISBN 91 87668-24-6

KIV Möte 24 Mars

Ann-Christin Bernhardsson höll i mötet och är Kultursamordnare för Blekinge läns bildningsförbund

I musik i Blekinges nya lokaler  i Karlskrona.

KIV, kultur i vården, är ett av nätverken som vi Hemslöjdskonsulenter, Lena och Gunnar, är delaktiga i. Mötet handlade främst om utbudsdagen 28 april på lokstallarna i Karlshamn. Vi kommer där att presentera ett fortbildnings paket med slöjd för personalen inom vården. Slöjd  nyttigt för sinnet då den väcker minnen till liv och skapar något att samlas kring.

Lena Andersson. 

RUS Unga slöjdare

Nu ska Unga slöjdare vara med på Göteborgs kulturkalas.

Det är den 10-15 augusti och vi behöver handledare till

luffarslöjd och täljning.

Om du är intresserad av att hjälpa till hör av dig till

Kim Nilsson på kim.nilsson1989@gmail.com

Träskofiol - ett konststycke i återbruk

Musik har alltid varit viktig då som nu. Men instrument var dyra och besvärliga att tillverka. Hade man ont om tillgångar så fick man utgå från vad man hade och göra så gott man kunde. Det var man förr specialist på, man lagade, lappade och återanvände.

Träskon är ett sådant exempel. Den var helt av trä ofta al, ja även den övre del som idag vanligen är av läder, och tillverkade i ett stycke. Då skorna gjort sitt så slängde man dem inte gärna. De kunde ju kanske göras om till något nytt.

Detta är födelsen av träskofiolen. Fiolen tillverkades genom att man kapade man bort den övre delen och gröpte ur botten. Den urholkade skon försågs med ett lock av gran och en hals. Träskon strängades som en fiol med 4 strängar.

Träskon spelades genom att hålla den i armvecket och precis som med fiolen använde man stråke. Kropp och hals fick inte vara allt för långa annars räckte inte underarmen till. Men i övrigt så spelas den som en vanlig fiol.

Den fiol som vi har och som du ser på bilderna är byggd med den traditionella träskofiolen som förebild. Den ansluter till träskofiolen genom sin form, storlek och sättet den spelas. Halsen är ovanligt lång, fiolerna hade förr kortare hals.

Ingolfs träskofiol, stråken hör inte till.

Den tillverkades av korgmakaren Ingolf Gustavson under 1980 talet då folkmusiken hade ett uppsving. Det startades byggcirklar och man kunde till och med köpa byggsatser. Detta är troligen resultatet av en sådan byggcirkel. 

Tyvärr så är Ingolfs fiol inte spelbar, en sträng saknas och ljudpinnen är lös. Ljudpinnen kopplar samman lock och botten. Den är viktig för utan den försvinner halva ljudet.

Ett tack till Jarl Jönsson spelman och intstrumentbyggare som tog sig tid att berätta om träskofiolen.

Besök gärna:
Ingrid o Jarl Jönssons Slöjdsida: web.telia.com/~u45422861/
Kontakt i Blekinge: kontaktiblekinge.blogspot.com
Nyckelharpans forum: nyckelharpansforum.net

Det finns också en hel del om träskofiolen på nätet.