Det finns lika många sätt att göra en kniv som det finns skomakare, så inleder Sune Oskarsson knivkursen som gavs på Slöjdhuset helgen vecka 45.
Kniven är ett av våra äldsta redskap och som än idag fascinerar. Sune vet detta av erfarenhet. Han har större delen av sitt yrkesverksamma liv arbetat som slöjdlärare och lärt många niondeklassare att tillverka knivar.
Under kursen får vi lära oss att skafta och sy slida, men en riktig knivmakare gör också bladet får vi veta. Sune dukar upp ett rikligt utbud av knivblad. Rostfritt av den typ som kockar använder och snabbstål som håller skärpan men tar tid att slipa.
Skaftet tillverkas av de mest skilda material. Här kan man tala om en fest i materialglädje och skaparglädje. Någon har med sig renhorn till en blivande jaktkniv. Andra slöjdade i svartek. Briarrot som vanligen används till piphuvuden blev ett vackert skaft på en smyckekniv. Ene, masurbjörk tennplåt och horn listan över material kan göras lång.
För ett lyckat resultat är viktigt att först rita upp kniven på papper. Linjerna skall harmoniera framhåller Sune, det är viktigt. Det är lätt att göra för stort och klumpigt. Handtaget ska normalt inte vara mer ca 11 cm långt. En mall i papper är därför viktig så att man kan ändra och justera tills det ser bra ut.
När skaftet var klart och knivbladet på plats var det dags för nästa moment, en slida i läder. Det finns en mängd olika typer av läder och det svårt att bedöma kvalitén får vi veta av Sune. Det ska vara vegetabiliskt garvat, inte kromgarvat, dyrt med bra säger han. Vi gjorde helslida, som alltså täcker blad och skaft, och till det är shaftläder väl lämpat.
Det var inte lätt, att få till formen på lädret. Det ska vara jämna snygga linjer med kanter som möts precis runt om handtaget. Sune gjorde lyckligtvis finliret. Att sy samman slidan var sedan relativt smärtfritt, förarbete är som alltid A och O. Man arbetar omväxlande med två nålar. Lite som att snöra ett par skor.
Snyggt resultat blev det. Det gick över förväntan med många spännande knivar. Gunnar Jeppsson rundade av det hela med en synnerligen trevlig äppelkaka. Han kan det med bakning. Det var en nöjd skara som lämnade Slöjdhuset denna helg, mycket lyckat på alla sätt.
Sune Oskarsson vår knivmästare kommer ursprungligen från Limmared. Han fick tidigt riktiga verktyg i handen vilket tände gnistan för slöjd. Han började på kurser i knivtillverkning i mitten av 70-talet och ger sedan 15 år tillbaka själv kurser. Man lär sig alltid något nytt svarar han på min fråga om vad som är så roligt med att ge kurser.
Vill du veta mer om knivar så finns det mängder med böcker på ämnet, en trevlig liten skrift är: Min brukskniv, en tillverkningsmetod bland många (1990 ) Roy Andréasson, Svensk Knivförening
Text: Jim Gunnarsson
