torsdag 17 juni 2010

En korg till äppelträdet



I Slöjdhusets trädgård finns ett äppelträd med en flätad korg runt stammen, ett skydd mot gräsklippare och andra ovälkomna besökare. Men korgen började bli allt mer skamfilad och sliten, den hade gjort sitt. Så det var dags för en ny.


Den nya korgen består av 11 grova stommpinnar i en cirkel runt stammen och är ca 50 cm hög. Diametern är ungefär 80 cm. Måtten är grovt uppskattade. Upptill avslutas korgen med bågar som löper omlott, 11 till antalet. Material är mindre viktigt men salix är utmärkt. Testa med att böja vidjan över knäet. Går den av är den inte lämplig att fläta med.

Det går åt mycket material. Matematik ger oss att omkretsen är pi (3.14) gånger diametern, ungefär 2,5 meter i det här fallet. Skatta uppåt inte nedåt. Varje varv bygger 1 centimeter på höjden och vi flätar med två vidjor samtidigt. Så för en korg på 50 cm i höjd och 80 cm i diameter så behövs 100 vidjor, minst.


Det behövs inte så många verktyg. En sekatör är nödvändig, ett snöre mycket användbart, en klubba bra att ha och resten kan lämnas därhän. Vatten är också bra att ha till hands varma soliga dagar, för korgmakaren alltså. Det tar sin tid att krypa 50 varv runt runt.


Korgen flätas på plats. Man sticker ned det antal stommpinnar som behövs. Ett snöre gör det lättare att sätta ut pinnarna i en jämn cirkel. Tekniken är den samma som "Fläta för trädgården", leta under kurser på den här sidan. Skillnaden är att stommpinnarna här endast består av korta kraftiga pinnar och flätningen vilar direkt på marken.

Det bildas ett utrymme på var sida om
stommpinnarna. Det är i detta som
bågarna sticks ned i.

Korgen pryds upptill med med bågar som går om varandra. Titta på bilderna så ser du hur bågarna går över en stommepinne och ned vid nästa. Det behövs lika många bågar som stommpinnar. Lägg undan dessa innan du börja fläta.


Slutligen så ansas korgen på alla utstickande grenar. Nu har du en snygg och prydlig korg som håller för väder och vind i 2 eller 3 år. Lycka till!

Har du tankar och idéer får du gärna komma med en kommentar.

söndag 13 juni 2010

Vill du göra en hastkorg ?


Två hastkorgar av Mikael Svensson.

I så fall är du välkommen till hösten den 18 september. Korgmakaren Mikael Svensson i Lilla Silpinge håller då kurs i att tillverka hastkorg. Tiden är mellan 10-16. Hör av dig till Gunnar Jeppsson, Hemslöjdskonsulent, om du är intresserad och vill veta mer.

Hastkorgen är något av en specialitet för Mikael Svensson. Namnet kommer från att den enkelt kan tillverkas på en dag. Resultatet är en robust korg som tål att användas och det är lätt att tillverka en ny om så skulle behövas. Det är en korg för nybörjaren.

Trissan i botten med håll i mitten
för att den inte ska spricka.

Det svåra i att tillverka en korg är själva början på den. Titta på en korg med flätad botten, hur är den gjord? En trätrissa i botten med borrade håll för stommpinnarna, skelettet i korgen, löser detta på ett enkelt och elegant sätt. Trissan håller stommpinnarna på plats så man kan börja fläta direkt. 

Hastkorgen saknar historiska förebilder, men det finns korgar med träbotten. Korgen har en botten av trä med flätade sidor. De går långt tillbaka, åtminstone 1700-talet. Det finns dock en risk för att botten faller ut. Men man kunde använda sämre material om bra råmaterial saknades. Gotland är sådant område. En annan fördel är att korgen går fortare att tillverka. Korgmakaren flätade förr på ackord.

Precis som korgar med träbotten går hastkorgen snabbt att tillverka och kravet på råmaterial är inte så stort. De här korgarna är tillverkade i rönn, salix, brakved, ek och björk. En väldig blandning alltså. Till skillnad mot korgar med träbotten kan trissan inte lossna. Det är med andra ord en enkel korg med en listig konstruktion.

Intresserad ?
Kontakta i så fall Gunnar Jeppsson på 0457 271 87  för mer information.


måndag 31 maj 2010

Pilflätningskurs


En tvådagars pilflätningskurs genomfördes den 29 – 30 maj i Slöjdhuset under ledning av den kände danske korgmakaren Steen H. Madsen.


Uppflätning av korgen just påbörjad.
En lagom tung sten håller korgen på plats.
Med ett bankjärn packas pilen så att man får en tät och fin flätning.


Helle jobbar med sin ovala korg. I förgrunden två korgar hon gjort tidigare.


Ett gäng riktigt nöjda kursdeltagare utanför Slöjdhuset.
Från vänster; Helle, Anne, Lilian, Staffan, Emma och kursledaren Steen Madsen.

torsdag 27 maj 2010

FÅGLAR FÖR HELA FAMILJEN


Välkommen till en slöjdig dag på temat fåglar!
Med inspiration från utställningen
”…ständigt dessa fåglar…”
tovar, täljer eller broderar
du fantastiskt fantasifulla fåglar…
Du väljer en verkstad där du slöjdar hela dagen:
1/ Tova fåglar tillsammans med Marie-Louise Nilsson.
2/ Tälj fåglar tillsammans med Gunnar Jeppsson.
3/ Brodera fåglar tillsammans med Lena Andersson.
Material och verktyg finns på plats!
Plats Längan/Nebbebodagården, Olofström
Tid 1 juli, kl 10 – 15
Kostnad Vuxen 125 kronor, barn 60 kronor (material ingår)
Ta med oömma kläder, mat & fika för dagen
Anmälan senast den 18/6!
http://www.nasselfrossa.se/ eller 0454- 93 770
Betalar gör du på plats!
Har du frågor, ring Slöjdhuset 0457- 271 86, 271 87

Arrangörer
Olofströms Hembygdsförening, Olofströms kommun & Hemslöjdskonsulenterna i Blekinge

tisdag 25 maj 2010

Fraktgods från John J. Boyd A.-B., Göteborg station



Den här etiketten tillhör några pilprover som Gunnar Jeppsson fann i slöjdhusets uthus för ett par år sedan. Var pilproverna kommer ifrån vet vi inte, de kan ju ha tillhört samlingen med korgar och följt med då hemslöjden flyttade till det som nu är slöjdhuset under 1990-talet. Men de kan likaväl också ha funnits där sedan tidigare.

Etiketten är åtminstone från 40 eller 50-talet. En sökning på John J. Boyd gav ett stort antal resultat, namnet är inte helt ovanligt. De två mest intressanta är ett emigrant fartyg från 1850-talet och Hisingens Slöjdshop John J. Boyd. Det sistnämnda är en i högsta grad levande butik i Göteborg. Ett telefonsamtal gav tillhanda att butiken hade funnits sedan slutet av 1800–talet men pil hade man slutat att sälja på 1960-talet.


Kvar är frågan om hur pilproverna hamnade i uthuset från början. Synd att man inte fyllt i var pilproverna skulle skickas på etiketten. Proverna är hur som helst numera en del av samlingarna och etiketten får givetvis sitta kvar.