Att slöjda i näver

Näver har används under mycket lång tid. Ismannen i Alperna kallad Ötzi hade åtminstone två burkar i detta material. Den ena hade han använt för att spara glöd, det var ju besvärligt att göra eld på den tiden. Till nävers fördelar hör att den är lättarbetad, har låg vikt och är synnerligen rötbeständig. Den har används på tak, inom fiske, att skriva på, till förvaring etc. Det var med andra ord ett mycket mångsidigt material.

Föremål i näver kan delas upp i flätade och tampade / sydda föremål. Historiskt så är flätade föremål mera vanligt norrut och sällsynt i Blekinge. Orsaken kan vara att det krävs näver av god kvalité till flätning, något som det är ont om i Sydsverige. Under 70 och 80-talet återkom näverslöjden och ett flertal böcker gavs ut. Det var en hobby som krävde få verktyg och som vem som helst kunde lära sig.

En av dessa flitiga näverslöjdare var Sven-Erik Pettersson i Ronneby. Han tillverkade flera olika burkar och andra föremål. Vi vet inte så mycket om honom. Men det är högst troligt att han tillverkade för avsalu. Ett antal av de föremål som han använde i sitt slöjdande kom till oss som gåva för ett antal år sedan. Här finns mallar för tillverkning av burkar och olika dekorativa delar, se bilden nedan. På bilden ser du också några färdiga burkar.

Näverslöjdaren Sven-Erik Petterssons samling

Det som utmärker näverslöjden under 70 och 80-talet är att föremålen är så lika varandra. Föremålen är ofta mer till prydnad än till nytta. Få av dem bär spår av att de har används även de skulle tåla det. Dekoren består vanligen av remsor med genombrutet mönster av olika slag och plattor i lager.

Diverse anteckningar...Lampskärm?